BoHultin.se

Norrbottens fyra landstingsråd hävdar i debattartikel 22 maj att ”Framtiden börjar idag” och att sjukvården i Norrbotten kan bli bättre. Det kan också vi i Vårdalliansens borgerliga partier hålla med om.

Men när Kent Ögren (s) med övriga tre landstingsråd hävdar att sjukvården i Norrbotten hör till landets bästa och att landstinget har en god ekonomi som är i balans då behövs tillrättalägganden. Att landstingets ekonomi är i balans 2010 beror ju på att Regeringen tillfört kommun och landstingssektorn i landet 17 miljarder i krisstöd samt att Socialdemokraterna från 2009 höjde landstingsskatten med 98 öre. Det som kostar ett hushåll där båda jobbar 4500 kronor per år. Sedan glömde Kent Ögren berätta att det för 2011 och 2012 saknas 543 miljoner i landstingets driftbudget. Det är med största oro som man kan följa motsvarande ekonomikris i det (S)-styrda Västernorrlands landsting.

Sjukvården i Norrbotten hör inte heller till landets bästa. Av Socialstyrelsens ”Öppna Jämförelser” mellan landstingen framgår att vi inte är så bra på hjärtsjukvård, njursjukvård och diabetesvård. Vi har långa väntetider till vårdcentral. Vi har stora problem att uppfylla vårdgarantin. Vi har höga jämförbara sjukvårdkostnader. Och vi har landets lägsta medellivslängd. Men sedan är Norrbotten naturligtvis bra på ett antal områden t ex kirurgisk behandling. Men inte är vi bäst i landet inte.

Alla ska ha rätt till god vård och omsorg efter behov och på lika vilkor. Medborgarna ska ha inflytande över den egna vården och rätt att göra fria val. Tillgänglighet och kvaliten i vården måste förbättras. Det är här som politik gör skillnad i vården.

Ett gott politiskt ledarskap är en grundförutsättning för att bedriva en god sjukvård. Landstinget som är länets största arbertsgivare har ett särskilt ansvar i dialog och samverkan med kommunerna. Landstingsledningen ska inte driva rättsliga processen mot kommuner eller företag med stöd av dyra advokater från Stockholm. Dialog på lika villkor bör vara en självklarhet mellan kommuner och landsting.

Alliansregeringen har under de gångna fyra åren genomfört en rad kraftfulla åtgärder för att stärka patienternas inflytande. Vårdgarantin har lagfästs och kommer att stärkas ytterligare. Den satsade kömiljarden har inneburit att väntetiderna till behandling/operation har minskat med hela 82%. Alliansens tandvårdsreform som totalt uppgår till 3 miljarder kronor har också inneburit att ett högkostnadsskydd införts. Apoteksomregleringen har inneburit fler apotek och ökad tillgänglighet. En omfattande psykiatrisatsning på 2,7 miljarder kronor har förbättrat den psykiatriska vården. Alliansregeringen har haft ett tydligt fokus på patientsäkerhet med syfte att minska vårdskador. Det nya vårdvalet har gett patienterna rätt att själva välja vårdgivare. Det är inte längre bostadsadressen som styr val av vårdgivare utan bemötande, kvalitet och tillgänglighet på vården.

Vi i Vårdalliansen kommer att garantera genomförandet av Alliansregeringens reformer att fortsätta förbättra vården för Norrbottens befolkning.

Efter 8 år i Landstingsledning begär nu de fyra Vänster Landstingsråden väljarnas mandat för ytterligare en 4-årsperiod. Vi i Vårdalliansen tycker att 8 år är tillräckligt länge för nuvarande Landstingsledning. För det finns nu alternativ som är mycket mycket bättre.

Det är viktigt med en levande natur och ett rikt djurliv i Norrbotten i Sverige och i Europa. Ett tydligt eget ansvar med stöd från det offentliga är grunden för naturvården. Nationalparker och reservatsbildningar är bra metoder för att säkra fortlevnaden av skyddsvärda områden, men bör införas med stor restriktivitet. Naturreservat bör i första hand bildas på statens egen mark.

Allemansrätten är viktig för att människor ska kunna komma ut i naturen. Det är dessutom viktigt att det kommersiella utnyttjandet av allemansrätten som finns på olika ställen i Sverige försvinner. Markägaren bör själv bestämma över sin mark och om någon annan ska få bedriva företagsverksamhet där. Markägaren har rätt att veta om någon myndighet beträder dess mark. Det sker inte alltid idag.

Naturvården har ofta handlat om att stoppa nationaliseringen av skog och mark. Det krävs ett omtag i den politiken. Både nationellt och internationellt arbete krävs för en god naturvård.  Den som äger – vårdar. Det är en grundläggande moderat inställning. Vi är övertygade om att starka skogs- och markägare är bra för naturens förvaltning.

Vi måste använda naturresurserna klokt och samtidigt långsiktigt och hållbart. Vi behöver titta närmare på ersättningar och expropriering. I dagsläget vet vi inte vad det kostar för staten om skogsägare fick marknadsmässig ersättning när skog tas i anspråk. Informationen och regler för förhållandet mellan stat och markägare kan förbättras.

Vi vill att staten ska vara en samarbetspartner inom skogspolitiken. Myndigheternas roll som rådgivare istället för ägare måste utvecklas. Ersättningsreglerna för när mark tas i anspråk av staten behöver ses över. Ersättningen bör vara marknadsmässig.

Vi måste använda våra naturresurser klokt, långsiktigt och hållbart. Naturen och skogen spelar stor roll för klimatet. Om vi använder skogen på rätt sätt så minskar växthusgaserna i atmosfären. Såväl skogen som dess produkter fungerar som kolsänkor under hela sin livstid. Skogens klimatfördelar innebär fler användningsområden för skogsprodukter och ökar avsättningsmöjligheterna för skogsägare och skogsindustrin.

Dagens kvantitetsmål för skogspolitiken bör därför ersättas med ett kvalitetsmål som också tar hänsyn till klimatarbetet. Det kräver en förändring av statens roll. Vi vill att staten ska vara en viktig samarbetspartner inom skogspolitiken. Staten ska vara en ansvarfull markägare och bör inte utöka sitt ägande av skogsmark.

Bo Hultin (m), Boden. Oppositionsråd i Norrbottens Läns Landsting

Sofia Arkelsten, (m) Stockholm, Riksdagsledamot, Miljöpolitisk talesperson

Andra intressanta bloggar om: politik, moderaterna, miljö, skogsägare, klimat, nationalparker, naturreservat

Den 17 december 2001 fällde en kraftig storm en mängd värdefull privatägd skog vid Kamajokk vid Kvikkjokk i Jokkmokks kommun. Genom en rad interimistiska beslut från den 4 mars 2002 har Länsstyrelsen fråntagit berörda markägare rätten att ta reda på sin egen stormfällda skog värd flera miljoner kronor. Den 16 februari 2007 beslutade Länsstyrelsen att bilda Kamajokk Naturreservat ett beslut som markägarna omedelbart överklagade till Regeringen. Den 18 december 2008 avslog Regeringen markägarnas överklagande efter en föredragning av miljöministern. Nästan på dagen 7 år efter det att stormen fällde den skog som ligger och ruttnar i ett område som nu är helt oframkomligt att röra sig i.

Att besluta om Naturreservat mot markägarnas vilja är en allvarlig inskränkning i äganderätten. Länsstyrelsen har de facto konfiskerat den skogsmark som markägarna vårdat sedan generationer tillbaka. Konfiskera betyder indraga till staten utan full ersättning. Inte en krona har Länsstyrelsen betalat ut till berörda markägare under de 7 år som förrunnit sedan stormen fällt deras skog. Inga förhandlingar pågår eller har ägt rum. Ingen ersättningsmark har erbjudits. Konfiskering är ett allvarligt brott mot äganderätten.

Markägarna äger skog och mark vid Kamajokk! Vem bär då ansvaret för att skogen vid Kamajokk har konfiskerats; Länsstyrelsens tjänstemän som har behövt 5 år för att bereda ärendet? Landshövdingen som varken har lyssnat eller fört dialog med berörda markägare? Alla politiker i Länsstyrelsen Styrelse som enhälligt har tillstyrkt reservatsbildningen? Miljödepartementets tjänstemän som har behövt nära två år att bereda markägarnas överklagande? Miljöministern som har föredragit ärendet för Regeringens beslut? Har förresten Landshövding P-O Eriksson glömt att han på Skogsvårdstyrelsens konferens i Luleå den 9 mars 2004 ställde krav på att ”stoppa alla nya reservatbildningar i Norrbotten ”.

I moderaternas nya handlingsprogram avsnittet ”Natur för alla” läser jag: ”Det är viktigt att vi har en levande natur och ett rikt djurliv i Sverige. Allemansrätten är en grundsten i människors möjligheter att komma ut och njuta av naturen. Markägaren ska själv få bestämma om någon annan ska tillåtas att bedriva företagsverksamhet på den egna marken. Det kan ibland finnas behov av att staten köper in eller byter in privat mark för naturvårdsändamål, men det bör endast ske i undantagsfall.” Vi alla i Norrbotten borde kunna ställa upp på detta.

Skogen och den industri som direkt baseras på skogsråvaran sysselsätter totalt ca 4000 personer i länet. Redan i dag är 400 000 hektar av produktiv skogsmark skyddad i reservat och nationalparker i Norrbotten. 62 % av Jokkmokks kommun är redan reservat. Naturvårdsverket har nu planer på att öka naturreservaten i Jokkmokk till 82 %. Det behövs nu inga fler naturreservat varken i Kvikkjokk eller Norrbotten. Över 20 000 privata skogsägare i Norrbotten delar den uppfattningen. De flesta bor i inlandet och är mer eller mindre beroende av sin skog. Hur ska någon kunna bo i ett reservat och försörja sig på detta.

Var det enbart en tillfällighet att markägarnas överklagande hamnade på Regeringens bord just sex dagar före julafton när media och allmänheten redan mentalt börjat sin julledighet. Var det för att undvika en lika stark proteststorm från länets skogsägare som den som för två år sedan drog över länet. Vågar de ansvariga kanske inte stå upp för sina beslut att så gravt kränka äganderätten.

Andra bloggar om: politik, miljö, naturreservat, äganderätt, norrbotten, kamajokk, skogsägare

Länk till intressant.se

Fredag kväll, 10 oktober, röstade socialdemokraterna ja till en höjning av landstingsskatten i Norrbotten. Landstingspolitikerna fick då klartecken från (s)-distriksstyrelsen. Nu ska frågan diskuteras i den (s)-styrda landstingsledningen.

Landstingsrådet Kent Ögren (s) har vid flera tillfällen sagt att en skattehöjning är utesluten. Som när LT-budgeten beslutades nu i juni och nu senast när jag debatterade regionfrågan med honom i Piteå i tisdags 7 oktober.

När Nordnytt frågar om LT-skatten ska höjas med 80 öre för att få in 350 miljoner för att täcka underskottet som bara under 2008 uppgår till över 200 miljoner så säger sossarnas länsordförande Kristina Zakrisson; Nej det handlar om mer än så, vårt beslut är att landstingsledningen har fått godkännande att gå vidare med frågan.

Beslutet kommer att gälla från 1 januari 2009 och konsekvenserna för norrbottningarna blir då en skattehöjning på ca 2500 kronor för en normalinkomsttagare eller ca 5000 kronor per hushåll där två jobbar. Problemet med denna skattehöjning är att den enbart går in för att täcka redan uppkommet underskott. Det blir ingen mera vård för detta skattepåslag.

Ja, detta är bara början, om sedan norrbottningarna mot sin vilja ska tvingas in i en storregion Norra Sverige så kommer denna skattehöjning att behöva fördubblas ganska omgående.

Viktigaste sparåtgärden vore att i närtid lyfta bort (s)-landstingsrådet Kent Ögren. Den internprocessen pågår nog redan där Kent Ögren vid ett extra årsmöte i tisdags 7 oktober avsattes som gruppledare för (s)-landstingsgruppen. En början i rätt riktning i alla fall.

Andra bloggar om: skatter, skattehöjning, landsting, norrbotten

Länk till intressant.se