Kränkt äganderätt vid Kamajokk.
Den 17 december 2001 fällde en kraftig storm en mängd värdefull privatägd skog vid Kamajokk vid Kvikkjokk i Jokkmokks kommun. Genom en rad interimistiska beslut från den 4 mars 2002 har Länsstyrelsen fråntagit berörda markägare rätten att ta reda på sin egen stormfällda skog värd flera miljoner kronor. Den 16 februari 2007 beslutade Länsstyrelsen att bilda Kamajokk Naturreservat ett beslut som markägarna omedelbart överklagade till Regeringen. Den 18 december 2008 avslog Regeringen markägarnas överklagande efter en föredragning av miljöministern. Nästan på dagen 7 år efter det att stormen fällde den skog som ligger och ruttnar i ett område som nu är helt oframkomligt att röra sig i.
Att besluta om Naturreservat mot markägarnas vilja är en allvarlig inskränkning i äganderätten. Länsstyrelsen har de facto konfiskerat den skogsmark som markägarna vårdat sedan generationer tillbaka. Konfiskera betyder indraga till staten utan full ersättning. Inte en krona har Länsstyrelsen betalat ut till berörda markägare under de 7 år som förrunnit sedan stormen fällt deras skog. Inga förhandlingar pågår eller har ägt rum. Ingen ersättningsmark har erbjudits. Konfiskering är ett allvarligt brott mot äganderätten.
Markägarna äger skog och mark vid Kamajokk! Vem bär då ansvaret för att skogen vid Kamajokk har konfiskerats; Länsstyrelsens tjänstemän som har behövt 5 år för att bereda ärendet? Landshövdingen som varken har lyssnat eller fört dialog med berörda markägare? Alla politiker i Länsstyrelsen Styrelse som enhälligt har tillstyrkt reservatsbildningen? Miljödepartementets tjänstemän som har behövt nära två år att bereda markägarnas överklagande? Miljöministern som har föredragit ärendet för Regeringens beslut? Har förresten Landshövding P-O Eriksson glömt att han på Skogsvårdstyrelsens konferens i Luleå den 9 mars 2004 ställde krav på att ”stoppa alla nya reservatbildningar i Norrbotten ”.
I moderaternas nya handlingsprogram avsnittet ”Natur för alla” läser jag: ”Det är viktigt att vi har en levande natur och ett rikt djurliv i Sverige. Allemansrätten är en grundsten i människors möjligheter att komma ut och njuta av naturen. Markägaren ska själv få bestämma om någon annan ska tillåtas att bedriva företagsverksamhet på den egna marken. Det kan ibland finnas behov av att staten köper in eller byter in privat mark för naturvårdsändamål, men det bör endast ske i undantagsfall.” Vi alla i Norrbotten borde kunna ställa upp på detta.
Skogen och den industri som direkt baseras på skogsråvaran sysselsätter totalt ca 4000 personer i länet. Redan i dag är 400 000 hektar av produktiv skogsmark skyddad i reservat och nationalparker i Norrbotten. 62 % av Jokkmokks kommun är redan reservat. Naturvårdsverket har nu planer på att öka naturreservaten i Jokkmokk till 82 %. Det behövs nu inga fler naturreservat varken i Kvikkjokk eller Norrbotten. Över 20 000 privata skogsägare i Norrbotten delar den uppfattningen. De flesta bor i inlandet och är mer eller mindre beroende av sin skog. Hur ska någon kunna bo i ett reservat och försörja sig på detta.
Var det enbart en tillfällighet att markägarnas överklagande hamnade på Regeringens bord just sex dagar före julafton när media och allmänheten redan mentalt börjat sin julledighet. Var det för att undvika en lika stark proteststorm från länets skogsägare som den som för två år sedan drog över länet. Vågar de ansvariga kanske inte stå upp för sina beslut att så gravt kränka äganderätten.
Andra bloggar om: politik, miljö, naturreservat, äganderätt, norrbotten, kamajokk, skogsägare
Länk till intressant.se